Lotta Nauclér Almström

Jag var pa en balettkurs idag. Forvisso ar detta en syssla jag agnar mig at varje dag, men den har gangen hade jag foljt med en kompis till en danssal langt ifran min egen dansskola. Jag kom in till en lokal dar speglarna var uppsatta i guldramar pa vaggen. Det lag ballonger pa golvet och belysningen utgjordes av olikfargade ballongformade rispapperslampor. Ana det orientaliska intrycket.

In trader en man. Han har ett morkt utseende med valdigt fina ogon. Aningen lockigt har och en rost djup som ett bottenlost hav (Lotta, du har druckit for mycket te ikvall. Du skriver konstiga saker). Morka roster ar underbara (Sylvester Stallone... ta mig (absolut inte mer te!)). Sa om denna man hade varit betydligt yngre och hade haft battre tander sa... Finns det fortfarande nagra saker som var speciella med snubben.

Denna balettlektion som vi gjorde, gjorde vi liggandes pa golvet, vilket var betydligt jobbigare an det later. Verkligen. Lararen. Mannen gick runt oss i ett par skor med delad ta. Alltsa, som en strumpa med separerad storta, fast detta var en sko. Hans fotter som ut som Simpor och Grodfotter. Hans fingrar bar en mangd med silverringar och i hans hand bar han en kapp med guldhandtag vilken han anvande sig av for att korrigera oss som lag pa golvet.

Det var en helt underbar kurs.

Men jag har funderat. En vuxen, frisk man som bar en kapp. Ar han fullt normal?

Denna tanke som slog mig ar helt absurd sa jag till mig sjalv direkt. Fast hur skulle du se pa en man som bar ringar och en trakapp med ett valdigt vackert guldhandtag? Varfor har inte han anpassat sig till alla andra? Han borde ha nagon typ av personlighetsavvikelse. Att han vill havda sig gentemot nagon. Nagot hande i hans barndom som formodligen alltid har hallit honom lite pa kant gentemot andra. Eller sa ar det du och jag som ar knappa och han trivs med sin kapp, for att det gar ihop med hans stil.



Varfor gor du som du gor? Ar det forutbestamt att alla manniskor till slut i sina liv ska kla sig likadant, bete sig likadant och strava efter att se ut likadant? Att man har en kort period i sin uppvaxt da man far vara udda och sticka ut men att man forr eller senare ska inse att det vanliga sattet ar det basta sattet?