Lotta Nauclér Almström

förbannade vita volvobilar, som lämnar mig ensam, besviken, med krossade drömmar... Detta är ett psykiskt problem som jag har. Det är inte normalt att reagera på det sättet. Men det går att hantera. Det kommer att försvinna.

För övrigt är det fruktansvärt kallt i pappas hus. Förutom mina vanliga kläder har jag på mig en varm stickad tröja, en heltäckande frottemorgonrock, en filt och ylletofflor. Jag sitter just nu och skriver med näsan - den enda kroppsdel som inte har fem lager tyg omkring sig.

Träffade Sara, Julia och Matilda igår... Saknar tjejerna så mycket! Speciellt nu.

Fuck... to tell or not to tell...