Lotta Nauclér Almström

Vi gör ett vilt antagande. Då kan vi låtsas att jag träffade drömkillen. Han har riktigt bra självförtroende, är supertrevlig, är intelligent, välutbildad, ser väldigt bra ut, delar ut kyssar som Don Juan, är grym i sängen och är riktigt social när han sover (en del av dessa detaljer har jag ingen aning om, men det är fortfarande bara ett antagande, och det blir såklart mycket roligare om man överdriver lite).

Nu antar vi dessutom att jag blir off och tröttnar. Varför? Jo...

Han tycker verkligen om mig, och jag känner mig trygg.

Skit också. Vad hände med ömsesidig kärlek? Nej nej... Som jag alltid brukar säga - gränsen mellan att vara kär och besatt är hårfin och jag kan ju inte vara besatt av någon som är besatt av mig tillbaka?

Igår pratade jag och min kära vän Maud. Hon tycker om äventyrliga surfare. Jag tycker om skitstövlar som inte tycker om mig tillbaka. Passar den beskrivningen in på dig? Get over here babe. Jag är singel;)

Här ska jag byta samtalsämne en snabbis för att lägga in en musikparentes. Tycker Du inte att det är roligt med musik, så hoppa över det kommande stycket.



Jag som den p3 nörd jag är lyssnar just nu på webkanalen DinGata. Där spelades Dip it low med Christina Milian. En grymt bra låt och har någon sett videon? Den är sexig. MEN, Vad är det som ska doppas egentligen? sopa. Nästan lika pinsamt som pumpade duracellkaniner (se mitt blogginlägg första dejt i dagsljus?)

jaja... nu ska jag sörja för att jag är en sån fullständig idiot. Don't wanna be my friend no more.

Och jultomten. Har jag varit tillräckligt stygg för att önska mig olycklig kärlek med en skitstövel?