Lotta Nauclér Almström

Pa försäkringskassans hemsida star det om det lilla europeiska försäkringskortet. Vid uppvisande av detta är man berättigad till samma vard i det Europeiska landet, som dess verkliga invanare. Kalasbra tänker Lotta och gar till läkaren i Frankrike. Men ingen har nagon aning om hur de ska hantera det lilla blaa kortet och hänvisar mig till den franska försäkringskassan.

Försäkringskassan verkar knappt ens ha sett kortet som jag visar upp, utan de far hämta - inte en - utan tva kollegor innan de kan konstatera att det krävs

1.Kopia pa försäkringskortet
2.Kopia pa id-kort
3. Bostadsintyg (efter som lägenheten dessutom inte är skriven pa mig, behöver jag här ocksa
     a) Ett intyg pa att jag bor tillsammans med min kombo. Med hennes signatur, födelsedatum och födelseort, och min signatur, födelsedatum och födelseort.
     b) Hennes id-kort.
     c) El-räkning, tv-räkning, telefonräkning för den fasta telefonen eller dylikt fran de senaste tre manaderna.

Nästa gang jag kommer till receptionen visar jag upp alla dokument som krävs, men blir dock hänvisad till att prata med en tekniker. Jag tar mig en titt pa kön som är betydligt längre än den kvarten som jag hade tid att spendera och tvingar mig själv att atervända ytterligare en gang. Idag samlade jag talamod och gick iväg.


Vi kommer att ta emot Er om 42 minuter. 28 personer väntar före Er.

När jag träffar teknikern visar det sig att mina papper inte duger. Jag maste (till nästa gang) bifoga följande dokument:

1. Recept fran läkaren
2. Kvitton fran det som han har ordinerat at mig.

Herregud.

Frankrike är byrokratiskt.